söndag 22 januari 2012

Veckans bok: Fågelbröstet


Jag är inget fan av krigsberättelser (mer än rent nyhets- historiemässigt). Inte heller gillar jag filmer/böcker/verkliga människor med machomachoattityd. Ändå läste jagFågelbröstet 1996 och gillade den så mycket att jag inte kunde lägga den ifrån mig förrän den var slut. Nu femton år senare kände jag mig lite nyfiken. Vad var det som var så bra med boken? Hur kunde en krigsbok fängsla mig?
Jag älskar mod.
Verkligt mod.
Verkligt mod för mig är inte att hoppa från ett flygplan om och om igen om det är ”a piece of cake”. Mod för mig är att hoppa från en mattkant om det är något som råkar vara det läskigaste man vet.
Att trotsa rädslan. Det är mod.
Fågelbröstet går emot machobilden av den helt igenom hårda krigaren. Huvudpersonen, Jonas Falk, utbildas till krigsmaskin i US Airborne Rangers och blir skadad vid invasionen av Grenada 1983. Han är livrädd precis hela tiden. Jag tror att det är därför jag gillade boken både för femton år sedan och nu. Beskrivningen av modet att våga vara livrädd och ändå göra det man måste.
+ Bilden av människorna bakom det hårda yttre. Den krackelerade masken. Bra och fångande skrivet.
- En bok blir inte automatiskt bättre ju fler sidor den innehåller. Den här boken skulle snarare må bra av att ett hundratal sidor skippades.

Inga kommentarer:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...